Arbetsmiljö, ingets starkt kort för Sd

Nazister varnar för kurdisk dans i Smedby

Nazisterna gör parodi på sig själva på sin hemsida. I det lilla Smedby (där jag har bott) utanför Kalmar, ordnar EU någon slags mångkulturell dag.

Självfallet är nazisterna snabbt framme för att förklara brottsligheten i Smedby som att det bor för mycket libaneser där. Gamlingar vågar tydligen inte gå ut på kvällarna längre med mera. Okej, jag har ju själv bott i det som kallades "gamla Smedby" och jag hade en kompis som bodde i "nya Smedby" (eller ghettot som folk sa i skolan). Jag blev aldrig överfallen, våldtagen eller något annat på kvällarna när jag cyklade hem. Inte heller blev cykeln stulen. Det fanns ett gäng som satt utanför konsum och käftade med folk, och alla av dom var svenskar - inte en enda libanes. Är det kanske så att nazisterna fantiserar?

Jag tror det. De målar nämligen ut hoten mot svenskarna så här:

Under parollen ”Hela världen i Smedby!”, finansierad av EU:s mångkulturbidrag, så erbjuds bland annat dans med föreningen Kurdiska ungdomar. Lokalbor med annan etnisk härkomst än svensk har även uppmanats att bidra med sina inhemska mattraditioner i syfte att berika evenemanget.

Jag kommer sova gott även efter att ha läst detta. Om det största hotet mot svenskarna är att kurder dansar och att libaneser lagar mat, då vet jag inte vad jag ska vara rädd för längre.


Men medan nazisterna mer eller mindre gör självmål i sin primitiva propaganda, så påvisar de samtidigt den brist som även Sd har när det kommer till de här frågorna. Hela det rasistiska lapptäcket av olika organisationer bygger på rädsla, och ju mer rädsla desto mer rasism. Medan nazisterna lägger ribban högt och tror att folk skräms av kebab, har Sd lagt upp sin propaganda några snäpp. Istället går man in på ett mer diffust samband mellan exempelvis islam och stenkastning genom att påpeka att araber i Rosengård kastar sten.

Rätt larvigt, för den som har koll på verkligheten. Jag har två vänner i Rosengård, båda är muslimer och ingen av dom håller på med någon pubertal stenkastning. Sd är beroende av att människor är rädda för att få röster. Utan rädsla, inget uppsving för Sd. I grunden kan det här vara en positiv sak - att kanalisera människors rädsla för olika problem för att kunna hitta en lösning på det. Rädsla behöver inte alltid vara någonting negativt.

Men sen får rädslan och väljarstödet en egen dynamik. Utan rädsla får Sd ingen riksdagsplats, resonerar strategerna i Lund. Därför gäller det att skrämma upp folk så mycket som möjligt, helst lite extra. Hellre en gång för mycket än en gång för lite. Därför målar Sd ut muslimer och araber som ett hot trots att de flesta är ofarliga. Inte för att det har med sanningen att göra, men därför att det har med ett gäng korrupta politikers välbetalda riksdagskarriärer att göra.

För vad gör det Erik Almqvist om en muslimsk tonårspojke har svårt att få jobb, så länge han själv kan få en fet riksdagslön? Tvärtom är det ju bara bra, om muslimska tonårspojkar saknar framtidstro kan de lockas in i kriminaliteten och så får Sd ännu mer att klaga på. Hur många röster hade Sd fått om de lyfte fram alla muslimer som sköter sig? Det hade varit svårt att skrämma med islamiseringsspöket då.

Istället för att vara rädd - var lite djärv! Dansa med några kurder och ät en kebab, och rök en vattenpipa. Ha sex med någon från ett annat land. Mångfald berikar!

Hur kan folk vara mot detta?

Tröghet och tradition del 2

Mer Sd-affischer, denna gång bensinskatten. Fler kommer

Nu hjälper vi svamparna - Tröghet och tradition

Nu hjälper vi (s)(v)a(mp)arna

En rätt kul tråd på Flashback är hur man kan göra så kallad svart propaganda mot den rödgröna kartellen inför nästa val. Vissa av trådens bidrag är helt klart fyndiga, en del är estetiskt välgjorda och andra vittnar mest om en osedvanligt grov rasism. Spannvidden är stor och så ska det ju vara när vi lever i ett land med yttrandefrihet. En frihet som bara existerar när den är till för alla - även de korkade.


Tröghet och tradition

Därför tänker jag nu starta en liknande bildtävling under namnet "Tröghet och tradition", där man kan göra falska Sd-affischer som är fritt fram att klistra upp på stan. Jag börjar på temat Sd och deras 1800-tals kvinnosyn med denna. Fler kommer...

Du är välkommen med dina bidrag här på Flashback! Tillsammans avslöjar vi Sd. :-D

Är det de mörka barnens fel att skolan kostar pengar?

Återigen visar Sd upp sig som den reaktionära bastion för rastänkande det är. Signaturen Robsten anklagar barn från andra etniska grupper för att skolan kostar mer pengar.

Det är en stor hemlighet att det finns ”uppstramningsbehov” i den kommunala skolan. Vi har en annan skola än den vi hade på sextiotalet. Då hade vi homogena skolklasser med lärarauktoritet och problemen i förorterna var en vindpust av dagens stormar.

Ni, just NI, i landets alla ledarredaktioner har applåderat en omvandling av vårt samhälle där det faktiskt behövs mer personal i landets skolor för att det överhuvudtaget skall gå att bedriva någon undervisning, NU talar ni om behovet av ”uppstramning” av budgeten! Det är verkligen att tala med kluven tunga. Ja skär ned antalet anställda ni, men vrid då klockan tillbaka till det homogena samhälle vi hade på sextiotalet. Dagens mer mångkulturella variant kräver mycket mer skolpersonal än på den tiden Sverige tedde sig ganska idylliskt. Har någon ur ledarredaktionen överhuvudtaget besökt dagens skolor?

Förutom den uppenbara rasismen, återkommer föga förvånande det enfrågefokus som Sd har gentemot olika samhällsproblem. De allt lägre resurserna som läggs på skolan ses inte som ett problem, tvärtom anser ju författaren att det till och med är okej med ännu mer nedskärnigar bara man slipper mångkulturen och kan vrida tillbaka klockan till ett etniskt homogent samhälle.

Sd vill ha ett etniskt homogent samhälle, de tror att det är bra. Vilket är helt okej, det är deras åsikt. Men det är också väldigt rasistiskt att tänka så. Varför hymlar Sd, de är ju rasister? Sd skulle ha mycket större trovärdighet om du erkände det uppenbara. Men Sd är ett lögnens parti, som sprider det falska medvetandet hos arbetare.

Skolan har blivit sämre för att det läggs mindre resurser där, samtidigt som de rika kan bada i skattesänkningar i dagens allt mer kapitalistiska samhälle. En borgerlig regering som styr landet ner i marknadsekonomins avgrund med Sd:s goda minne ty "invandringen har ju minskat". Och ÄNDÅ ökar klassklyftorna, hur förklarar du det Robsten? Det är ju era väljare som drabbas. Trots återtagandeåret som infördes i år av Tobias Billström där allt fler flyktingar utvisas till Irak et cetera så fortsätter välståndet sjunka. Tycker du att fattigdomen är okej så länge den får bäras av en vit befolkning?

Privatiseringen skördar ständigt nya offer på arbetsmarknaden och slår ut offentliganställda. En utveckling som Sd välkomnar och till och med omfamnar, då Robsten säger att man inte vill veta av att det offentliga ska äga företag som gör vinster. Ja hu visst vore det hemskt om folket fick äga sina egna produktionsmedel? Nej, förlusterna ska socialiseras och vinsterna ska hamna i kapitalisternas egna fickor, det är Sd:s melodi. Sd må vara framröstade av missnöjda arbetare, men deras verkliga intressenter är ju miljonärer som finansierar dess högst reaktionära högerpolitik.

Sd har fel. I min klass finns det två araber och de hänger med i undervisningen, de får ingen dyr extrahjälp utan en av dem slår i ett lexikon. Den andre har lärt sig svenska. Vi pratar med varandra och då övar de upp sina språkkunskaper. Svenskar och invandrare måste samarbeta om det ska bli någon integration. Visst finns det problem med både invandrings- och integrationspolitiken. Men dessa måste svenskar och invandrare lösa tillsammans, allt annat är bluff och borgerlig båg. Vi kan inte få harmoni genom att ständigt peka ut en viss grupp som syndabockar till allt möjligt. Idag är det skolan, i går var det sjukvården och pensionerna. Vad blir det i morgon? Regnvädret? Michael Jackssons död?

Det är inte bara så att Sd är ett enfrågeparti som i stora frågor helt saknar förmåga till att lösa problemen. Till yttermera visso är det ett parti som kommer att förvärra segregationen mellan invandrare och svenskar, en utveckling som är Sd:s jordmån för missnöje bland svenskar och som Sd inte alls vill stoppa utan tvärtom på alla sätt och vis arbetar hårt och medvetet för att accelerera istället.

Många är vi som ställer oss frågan vad Sd ska göra för att lösa problemen, men när ska vi få svar? Jag tycker det är dags för Sd att sluta fega och börja ta debatten med oss.

SvD, nyligen

Kampen för barnaga förs med Sverige som varnande exempel

En politiker i Nya Zeeland vill att det ska bli lagligt att slå barn, nu är det alltså olagligt att göra detta i Nya Zeeland. Men det finns folk som vill ha tillbaka barnagan igen, och de lyfter fram Sverige som ett argument.

Jag tycker Sverige har en väldigt flummig uppfostran i vissa avseenden. Barn lärs inte upp i att arbeta och vara dygdfulla med pengar, utan istället skickar man ungdomsbrottslingar på värstingresor och de får göra massor av roliga saker. Personligen tycker jag det vore bättre med hårt och nyttigt arbete.

Våld är fel. Misshandel är alltid misshandel, och det är inte okej heller när det riktas mot barn. Svårare än så behöver det inte vara. Tyvärr förekommer barnaga i Sverige också, trots att det är illegalt. Barn som får stryk lär sig inte att det är fel, vad de lär sig är den starkes rätt. De blir bittra, hämndlystna och aggressiva.

Föräldrarna kan istället bestraffa barnen på mer civiliserade sätt, dra in veckopengen eller tvinga dem till hårt arbete. Det är inte förbjudet.

Godtycklig misshandel är inget annat än djungelmetoder.

Dekadens inom Stockholms polisledning

Stockholms högsta polischef Carin Götblad får hård kritik för sina prioriteringar. Mycket av resurserna i Stockholms polisdistrikt läggs på bekämpning av organiserade brottslingar trots att dessa står för enbart 3 % av alla brott. Men detta ger bra publicitet och anslag från politikerna. Vilket tycks vara det som räknas mest för Carin Götblad, enligt Dick Sundevall.

Självklart kan man ifrågasätta politiker som helst prioriterar något relativt marginellt som organiserad brottslighet. Dess förekomst må vara hemsk till karaktären, men i massan av lidande så står det som sagt för en mycket marginell del av våldet. I slutänden får man ändå ett intryck av att det råder en utbredd korruption inom Stockholmspolisen. Uppgifter som är hemligstämplade säljs av poliser till kriminella och journalister. Ja, du läste rätt, det säljs alltså uppgifter till kriminella trots att polisens uppgift är just bekämpning av brottsligheten.

Men vid sidan av korruptionen så frodas också en del dekadens. Carin Götblad visar upp sig i damtidningar och ägnar sitt chefskap åt att gå på olika evenemang. Det är delvis talande, inte bara för Carin Götblad utan hela samhället, att vi håller på att få en oroande sammanblandning mellan olika myndigheters och samhällsfunktioners roll. Ett symptom på detta är Götblad, som helt saknar polisbakgrund utan istället har jobbat som förskollärare. Inte undra på att hon anmäls för grovt tjänstefel... hon är ju inte lämplig för jobbet eller ens utbildad till det.

Hon var säkert en bra dagisfröken, kanske en bra jurist (om nu anklagelsen mot henne saknar grund) men hon är inte lämplig som polischef.

Integration och så kallad mainstreaming har blivit kraftigt missbrukat inom den svenska byråkratin. Så skilda enheter i samhället som polisen och dagis ska nu integreras precis som vill föra in ett etniskt- eller HBT-perspektiv på saker som exempelvis brandmansutbildningar och sekundär sjukvård. Till slut hamnar vi i ett vakuum där alla ska ansvara för allt, vilket bara kan leda till en sak. Ingen tar ansvar för någonting.

Det här en sjuk utveckling, dels driven av politisk korrekthet, men också av andra krafter. En allmän lättja där man fokuserar väldigt mycket på yta och väldigt lite på innehåll. Väldigt mycket fokus på metoder och policydokument och alldeles för lite på praktiska resultat. Det här är en politisk sjukdom, skapad av politiker som allt för ofta vill lägga sig i och allt för sällan lyssna. I ett system där människor bestraffas för att de säger sanningen så kommer folk till slut att göra lögnen till sin dygd. Politiseringen toppstyr myndigheterna och ger minskade anslag ifall myndigheterna gör någonting som politikerna inte vill eller gillar. Kritik mot politikerna uppfattas ofta som dåliga bortförklaringar, trots att de kommer från personer som har som enda uppgift att jobba med en viss sak.

Max Weber hade fel, byråkratin är ingen järnbur, snarare är det politrukandet i all evighet som sätter gränser för proffsig myndighetsutövning. Jag får en känsla av att Götblad är mer politiskt tillsatt än att vara tillsatt på professionella meriter. Hon har säkert bra åsikter om HBT-personer och kvinnors lika värde i en väldigt manlig organisation. En dröm för feministiska politiker, och helt okej för mig på ett politiskt plan. Men hon är inte lämplig för själva yrkesutövningen, som ju ytterst är det som hon får betalt för.

Självklart är det ett demokratiskt problem ifall myndigheterna inte vill följa folkviljan. Delvis är det därför dessa styrs av politikerna som väljes av oss vart fjärde år. Men det finns fortfarande ett problem: inte heller politikerna är särskilt duktiga på att följa folkviljan. Och då menar jag inte att alla skulle vara nöjda, utan att åtminstone majoriteten verkar vara nöjd. Vi ser trender med minskat valdeltagande, ökat politikerförakt och även en ekonomisk klyfta mellan väljare och valda som växer.

nyligen,

2010 kan vara sista chansen att mota tillbaka Sd

Mycket pekar idag på att Sverigedemokraterna (Sd) kommer in i riksdagen nästa år, trenden är att Sd har fördubblat sitt stöd i varje riksdagsval (förutom 1998, då partiet ändå ökade). Med några få undantag har de övriga partiernas strategi för att bemöta Sd varit att inte ta debatten med dem. Vi menar att det är fel väg att gå.

Detta gör vi inte för att vi tror att en debatt emot Sd i sig skulle lösa alla de problem som de profiterar på i valen, och som de dessutom själva förstärker genom sin propaganda. Då tänker vi främst på segregation och främlingsfientlighet. Däremot tror vi att Sd görs en tjänst genom att inte ställas mot väggen i en debatt. Även en person med måttlig intelligens inser nog att en pamflett som kritiserar Sd av många uppfattas som en partsinlaga från ett annat parti som räds att förlora väljare. Det är först när Sd på samma villkor ställs mot andra partier som deras otillräckliga analysgrunder kan skärskådas.

Sd är ett parti som hyser en överdriven tilltro till vad som kan lösas genom minskad invandring till Sverige. Både sänkta skatter och höjda bidrag utlovas, om bara invandringen minskar. Trots detta hävdar man från Sd:s sida, med en dåres envishet, att invandringens totala kostnader mörkats. Hur kan man lova så mycket besparingar på grund av något man själv säger sig sakna tillräcklig kunskap om?

Vi som sett Sd inifrån vet att det inte är ett parti som organisatoriskt och resursmässigt inte har mycket att komma med. Tyvärr är det en kunskap som vi inte delar med de många som bara sett Sd utifrån. Till denna skräckblandade fascination över det växande Sd kan det finnas en del förklaringar.

En förklaring är förstås att de flesta politiker vet om att det finns en rad problem kopplat till invandrings- och integrationspolitiken i Sverige. Att inse behovet av att ta ner SD på jorden för att de profiterar på problemen, innebär ett indirekt erkännande att riksdagspartierna faktiskt har misslyckats rejält själva med att hantera problemen. Politiken är tyvärr inte full av sådana erkännanden, men det behövs eftersom det är denna insikt som lockar över väljare till Sd.

Att vi vill ha en debatt om problemen innebär inte att vi vill skuldbelägga invandrare kollektivt för att problemen har uppstått. Vi påstår heller inte att invandringspolitiken är roten till allt ont. Dock vågar vi påstå att en illa genomtänkt invandringspolitik, i kombination med andra illa genomtänkta politikområden, har gett upphov till vissa betydande problem.

Två konkreta områden är arbetslösheten och bostadsbristen. Den massarbetslöshet som präglar EU innebär enorma påfrestningar på trygghetssystemen, står det på Skånska dagbladets ledarsida 14 juli. Arbetslösheten är förstås i mångt och mycket ett resultat av den omfattande industridöd som sköljt över Sverige under flera decennier. Omvandlingen till postmodernt tjänstesamhälle har gjort att framför allt många lågutbildade satts på bar backe. Utslagningen börjar tidigt: Inte mindre än 11% av eleverna i nian underkänns och utestängs från gymnasieskolan.



Arbetslösheten kan också tillskrivas ett illa kalibrerat utbildningssystem som utbildar för många genuspedagoger och journalister, men för få undersköterskor och betongarbetare. Men det bör heller inte förnekas att invandringen till Sverige under dessa betingelser faktiskt gjort att fler ska slåss om jobben samtidigt som de blir färre i relation till antalet personer i yrkesverksam ålder. Antalet jobb i en modern välfärdsstat är de facto begränsat, annars skulle inte så många gå arbetslösa: Någon perfekt konkurrens styrd av utbuds-efterfrågekurvan är inte möjlig om vi ska bevara socialförsäkringar, kollektivavtal, anställningsskydd och annat.



Den disharmoniska arbetsmarknaden samt en allmän trend av inflyttning till storstäderna leder sedan till kronisk bostadsbrist i många kommuner. Det faktum att det råder bostadsbrist har förstås med omfattningen av bostadsbyggandet att göra. På samma sätt spelar här även invandringen roll, självklart påverkas bostadsbristen av att fler människor flyttar in i Sverige och ska bo här.



Att erkänna dessa negativa effekter av invandringen är inte att dela Sverigedemokraternas ideologi. Men det är ett nödvändigt erkännande, att deras kritik faktiskt är berättigad. Det vore bakvänt att ge Sd monopol på kritiken mot de missförhållanden som invandringen åtminstone delvis är en orsak till. Det är problemen som gör att Sd vinner stöd bland allt fler missnöjda arbetare, inte de rasistiska strömningar som de ju själva gör allt för att inte erkänna existera i partiet.

Sedan är det förstås en öppen fråga hur man vill hantera problemen, om det ska ske genom en aktiv näringspolitik, sänkta skatter och någon form av offensiv bostadspolitik. Eller om man ska minska invandringen. Kanske både och. Vi tar inte här ställning till vilket alternativ som de etablerade partierna bör välja. Men vi menar att om inte invandringen av nya människor också kan ske parallellt med fler nya jobb och nya bostäder, så kommer misären att tillta och därmed också stödet för ett parti som lyfter fram invandringen som ett problem. Även ovan citerade ledare i liberala Skånska dagbladet erkänner att om den pågående krisen fortsätter i flera år så breder massfattigdom ut sig och i spåren på det social och politisk oro. Nyckeln till att stoppa Sd:s tillväxt på lång sikt måste alltså vara att bekämpa de problem vars grogrund partiets existens bygger på.

Men nu är det bara ett år kvar till valet, och de problemen vi tagit upp här kan inte förväntas lösas inom en så kort tid att de påverkar valresultatet. Enda chansen på kort sikt att hålla Sd stången är att störa deras dans på rosor mot riksdagen, är att dränka dem i motargument från pålästa motståndare. De människor som röstar på Sd är missnöjda med en rad saker i samhället, där Sd saknar svar på de allra flesta. De andra partierna borde här faktiskt kunna kosta på sig en hel del gott självförtroende i debatter om industrin, transportnätet och alla möjliga frågor som spelar stor roll och där Sd skulle framstå som det fantasilösa enfrågeparti det idag är.

Vi ser heller inga problem att tala om det positiva med invandringen; att visa båda sidor av myntet är betydligt bättre än att försöka låtsas om som att inget negativt finns. Men om de etablerade partierna ska ha någon som helst trovärdighet inför de som i allt högre utsträckning röstar på Sd, så måste de sluta skylla på varandra och erkänna att problemen har ökat oavsett om regeringen varit röd eller blå.

Första steget till tillfrisknande är sjukdomsinsikt. Sen måste förstås ett alternativ presenteras för hur problemen ska lösas. Det receptet kommer se olika ut beroende på varje partis agenda. De etablerade partierna måste dock visa att de tar missnöjet på allvar, och inte avfärdar sina potentiella väljare som enbart obildade rasister.

Tommy Funebo, fd partisekretare Sd
Leo Sundberg, fd programledare i Radio Sd, Stockholm

En kortare version av debattartikeln är med i Folkbladet som ges ut i Norrköping. Även BLT i Blekingen har en nerbantad version här att läsa.

Även Funebo har lagt ut artikeln på sin blogg.


Rättelse:

Tommy Funebo innehade titeln partiorganisatör under åren 2001-2003 vilket var en ledande ställning enligt Wikipedias artikelsida. Invändningar mot huruvida denna post är fullt jämförbar med partisekreterarposten har inkommit från Jimmy Windeskogs sida. Funebo skriver på sin egen blogg följande:

Fram till RÅ 2003 hette partisekreteraren i SD partiorganisatör. Vid de stadgeändringar som antogs då slogs partiorganisatör ihop med den gamla benämningen partisekreterare, som var en underordnad post i det gamla SD, med uppgift att ordna lokal för PS-mötena samt kost och logi för PS-ledamöterna i samband med dessa. Protokollen sköttes dock av olika personer, ofta Torbjörn Kastell.
[...]
När vi vid konstituerande PS-mötet 2001 utsåg Windeskog till posten insåg vi naturligtvis de praktiska begränsningarna, men såg det hela som en ren pappersprodukt. Det som motsvarade partisekreterare i etablerade partier var ju ändå partiorganisatören.

Själv var jag inte med i partiet på den tiden, men jag tror fortfarande på Funebos version. Formalian är nu i alla fall tillrättalagd.

Islam och europeisk främlingsfienlighet

I Holland har Geert Wilders blivit statsminister. Han har gått till val på ett program som till stora delar överensstämmer med Sd i Sverige. Det finns också vissa skillnader, exempelvis är holländska Pvv (Partiet för frihet) mycket moderna i sin sexualpolitik.

I svenska media lyfter man fram Pvv som ett främlingsfientligt parti, med tanke på de kopplingar som finns mellan Sd och Pvv kan det finnas fog för det. Det vet jag inte så noga, eftersom jag inte vet så mycket om Holland.

Helt klart är i alla fall att Pvv gått till val på en antiislamsk profil och att detta gett utdelning hos väljarna. Man kan kalla detta främlingsfientligt, det finns det ju delvis goda grunder för eftersom Geert Wilders klumpar ihop alla muslimer och ger dessa en beteckning som homofober och kvinnohatare. Här tycker jag det blir fel.

Islam är ett mycket brett begrepp med många olika uttolkningar, varje muslim har sin syn på religionen. En del bryr sig inte så mycket, vissa muslimer dricker alkohol och äter kanske griskött också. Jag tror verkligen inte att alla muslimska män slår sina kvinnor och barn.

Sen ska jag inte sticka under stol med var jag står i själva sakfrågan: kvinnoförtryck, barnaga eller böghat kan aldrig vara rätt. Inte heller kan man ursäkta att folk gör det med att en religion säger att det är okej. Människors religiösa uppfattningar ska respekteras, men när det kommer till handlingar ska överträdelser bestraffas.

Det ska vara fritt fram att propagera för en homofobare äktenskapsbalk och införandet av barnaga, precis som det ska vara fritt fram för mig att verbalt dissikera dem som de reaktionära krav de är. Men om en förälder slår sitt barn ska straffet falla hårt och rättvist. En imam som vägrar viga homopar i moskén bör bli av med sin imamlicens, det är min uppfattning.

Islam är inte en monolitisk ideologi, det är ett helt paket av olika åsikter om hur man ska leva sitt liv. Vissa av dessa åsikter är harmlösa, vissa är till och med bra men andra är det definitivt inte. Istället för att döma ut hela islampaketet borde progressiva krafter (främst inom vänstern) döma ut de delarna som är fel. Det finns säkert gott om progressiva krafter inom islam som man kan samarbeta med.

Exempelvis kan man vara emot barnaga, homofobi och kyskhetstänkande men för en tuff kriminalpolitik och ett starkt försvar.

Men att döma ut det onda anser jag att etablerade krafter inte gjort, i alla fall inte i Sverige, och förmodar jag så är det en liknande situation i Holland. Var är idag den vänster som en gång bekämpade svenska kyrkans reaktionära syn på kvinnor och bögar under den marxistiska parollen "Folkets styrka utan kyrka"? Jo, socialdemokraterna bedrev för bara några år sedan ett intimt samarbete med fundamentalistiska muslimer (men det har fått mycket intern kritik sen också). När inte de vanliga partierna tar tag i problemen, utan snarare försöker måla fram islam som något positivt så står ju buren öppen. Främlingsfientliga krafter kan bedriva hets mot andra etniska grupper enbart genom att ha monopol på självklar kritik emot en religion som är allt annat än perfekt.

Men på en punkt har det skett en liten positiv förändring. När en kurdisk flicka blev mördad av sin familj gick det inte längre att blunda för de tokigheter som kommer i kölvattnet av en missriktad och alltför generös tolerans. Mona Sahlin gjorde säkert denna omvändelse under galgen, men hon gjorde den i alla fall. Vilket i slutänden är det som räknas. En av de högsta ledarna för muslimska samfundet reagerade på följande sätt:

Mahmoud Aldebe uppfattar hela debatten kring rättegången mot farbröderna som en enda stor attack mot religionen islam och slår vilt omkring sig i brevet. Han anser att debatten om hedersmord riskerar "att uppmuntra invandrarflickor att revoltera mot familjens traditioner och religionens värderingar".

Aldebe har i en enda mening klarlagt för alla progressivt sinnade människor varför hedersvåldet inte bara måste bekämpas juridiskt, utan också varför det är så viktigt att ständigt ta debatten mot de ideologier som uppmanar eller ursäktar den här typen av beteenden.

Karl Marx hade rätt - religionen är verkligen ett opium för folket.

Pingad, och här en länk till Dagen.

Svensken som blev en polis

Jag har varit på ett möte med några politiker i Rosengård, när de skulle informera om den nya fritidsgården som ska byggas i Rosengårds centrum. I höst ska de bygga en ny fritidsgård, men det är det inte alla som vet. De ungdomar som kastar sten har sedan länge gett upp hoppet om en bättre framtid. Jag var ute i kväll för att samla in synpunkter på vad de vill ha för förändringar.

Men direkt mötte jag en kille (som jag hade sett innan) och han ställer återigen frågan: är du polis? Varför är du civilklädd?

En annan kille kommer fram och säger "man måste vara svarthårig för att få komma in här".

En av killarna är en ledare, säger de andra. Jag går fram till honom och försöker prata, men nej, han tror också att jag är polis. Så vad är det då som gör att jag blir sedd som polis?



Visst, jag är kortklippt och vältränad. Men framför allt, jag är ljushårig och blåögd, lång och blekhyad.

Och så finns det de som säger att rasism bara drabbar minoritetsgrupper.

Det hjälper inte ens att jag berättar att jag har varit kriminell, de här killarna har bestämt sig för att jag är polis, så det så. När jag berättar att jag har gjort inbrott säger av dem:

- Var då? I ditt eget hus eller?

Ungefär som om det inte skulle finnas svenskar som är kriminella. Utan att de här killarna är medvetna (?) om det, har de köpt just den stigmatiserade bilden av invandraren som någon misslyckad buse, och svensken som den som är ordningsam och bestämmer. Att jag som en gång var med i ett parti som blåste upp rädslan för invandrare, nu själv får ta rollen av den "farlige" är en ödets ironi.

När jag går innanför gränsen till Rosengård är det inte jag som är rädd för killarna som bor där, de är dom som är rädda för mig. Jag kan knappt tro att det är sant själv ens en gång.

Bara en halvtimme efter att jag har stuckit är det brand på Ramels väg.

http://intressant.se/intressant

EU-valsanalys del 1: Därför kom inte Sd in

Så här efter EU-valet har det skrivits om olika partier, varför de kom in, varför de åkte ut, varför de ökade eller varför de tappade.

När det gäller Sverigedemokraterna, så har det spekulerats mycket kring att Sd snubblade på mållinjen eftersom Piratpartiet kom in istället. En tänkbar förklaring sägs då vara att både Sd och Pp är missnöjespartier, som av någon anledning skulle attrahera unga män. Eftersom Pp attraherade många unga män skulle alltså (med denna logik) Sd ha stoppats av väljarläckage till Pp.

Den här analysen tror jag inte alls stämmer. Visserligen tror jag helt och fullt på den statistik som säger att båda dessa partier bärs upp av unga män, men det säger egentligen ingenting. För unga män är en allt annat än homogen grupp. Det finns fattiga och rika, mörka och ljusa, hetero och homo och så vidare.

Det enda som kan sägas förena Sd och Pp är just att de är (eller åtminstone utmålas av media som) missnöjespartier. Men vad menas med missnöjesparti? På vilket sätt är det unikt att ett parti byggs upp av missnöjda människor? Människor engagerar sig ju nästan alltid politiskt för att de är just missnöjda med något. Har du hört talas om ett nöjesparti? Vad som förenar Sd med Pp förenar också dessa två partier med alla andra partier (förutom möjligen Kalle Ankapartiet och Linda Roslings lista).

Rent konkret, så är ju Sd för ökad övervakning och polisstat, medan Pp vill ha minskad övervakning och fri fildelning. Tittar man på varför folk röstar på dessa två olika partier så är det två helt olika ideologier som på många sätt är varandras motsats.

Man varför kom då inte Sd in, om det inte berodde på piraterna? Svaret ska nog sökas hos Sd:s egen organisation. Sd är ett mycket toppstyrt parti, vars ledning befinner sig i södra Sverige. Mot denna ledning finns en fraktion i Stockholm och en fraktion i Göteborg som känner sig överkörda på olika sätt. Organisationen präglas av mycket interna konflikter som skickligt döljs utåt (med vissa undantag).

Eftersom dessa konflikter finns, så leder det till att ledningen (läs Skånefalangen) koncentrerar alla resurser till södra Sverige, för att de ska kunna kontrollera partiet med lojala personer. Det innebär att ombudsmän, politiska sekreterare med mera befinner sig söderut, och därav har lätt att bistå lokala nystartade Sd-föreningar med hjälp, vilket är nog så värdefullt när valsedlar ska ut inför val och annat. De är heltidsanställda människor som enbart jobbar för att stödja Sd i Skåne. Men detta saknas i Stockholm, som trots allt är landets folkrikaste region, och därav så är också Sd i Stockholm extremt handlingsförlamat. Ingenting blir gjort eftersom den lokala organisationen är på kant med rikskansliet (som för övrigt ligger i Stockholm).

Vad som skiljer Sverige från andra länder där rasistiska partier har gått framåt är troligen inte an mer folkligt rotad antirasism i just detta land, utan en så enkel sak som att det svenska rasistpartiet har en mycket mer splittrad och ineffektiv organisation. Sd:s största fiende är inte AFA eller Mona Sahlin, det är Sd självt med sina inbördes bråkande falanger.

Vilket förstås är ett underbetyg i sig åt de antirasistiska krafterna, både i Sverige och Europa.

http://intressant.se/intressant

Kalle Ankapartiet tog Sd:s plats

Kalle Ankapartiet, som i flera val ställt upp utan några större framgångar, lyckades nu 2009 ta sig in av de preliminära resultat som kommer från vallokalerna runt om i Sverige. Trots avsaknaden av både rutinerade politiker och partiprogram, lyckas man knipa ett av de två mandat som annars beräknades gå till Piratpartiet.



Partiet har gått till val på en enda fråga, mer Disneyfilm till barnen och helst gratis. Partiets ledare får dock lämna platsen, eftersom Emma Nilsson bara är 17 år och därmed inte valbar som kandidat. Tills vidare kommer hennes storebror att sitta på platsen i Bryssel och hämta in råd från syrran via SMS.

Piratpartiet utsätts för valfusk

Piratpartiet har utsatts för valfusk i Botkyrka, här finns en video på Youtube. Om de borttappade valsedlarna beror på slarv från valmyndighetens sida eller på rent jäv från partianslutna valförrättare som är rädda att förlora röster till Pp låter jag vara osagt.

Hur som helst ska sånt här inte få ske i en demokrati, man ska få rösta på vilket parti man vill, oavsett vad andra tycker.

Även Sd utsätts för mobbning, när brevbärare nu vägrar dela ut deras material. Det ska inte vara en hemlighet för någon att jag tycker Sd står för en både medioker och reaktionär politik. Men att bekämpa Sd med såna här metoder är helt fel, det leder dessutom till att de får sympatier eftersom de kan fortsätta leka martyrer.

Demokrati kan inte få bli en fråga om vilken politisk åsikt som brevbärare och rösträknare på valmyndigheten råkar ha. Det är en fri debatt där var och en själv kan få välja mellan olika alternativ som är grunden för demokrati. Detta innebär även att de som har åsikter som inte stämmer överens med ens egna ska få föras fram. Thomas Gorin kastar verkligen sten i glashuset när han anklagar Sd för att vara ett parti som inte ställer upp på grundläggande värderingar.

I en sån här diskussion kommer alltid en fråga upp förr eller senare. Ska även antidemokratiska partier få ta del av demokratins rättigheter? Ja det ska dem, anser jag. Det finns flera skäl till detta.

Vem avgör vem som är antidemokratisk?
Om man kan hålla borta ett parti med hänvisningen att de är antidemokratiska så är frestelsen stor att använda det som ett vapen även mot partier som är demokratiska. I Tyskland har man använt förbudet mot nazister även mot radikala miljöaktivister och kommunister. Var går gränsen för vem som är demokratisk, och vem är den allsmäktiga gud som ska avgöra det? Thomas Gorin? Eller Vd:n på Tv4?



Värt att nämna är även att just lagar om att kunna förbjuda misshagliga partier var det som gjorde att Hitler gradvis kunde manövrera ut andra partier i den tyska riksdagen. Att Hitler tog makten med våld är till stor del en myt, i första hand utnyttjade han en irrationell kommunistskräck för att göra sig själv till diktator. Även om paralleller till Hitler alltid haltar, så anser jag att dagens utveckling med FRA, valfusk och exkluderande av partier som personer med makt finner antidemokratiska faktiskt har vissa gemensamma drag med Machtübernahme på 30-talet.

Antidemokraters argument ska debatteras sönder till atomer
Man gör antidemokraterna en tjänst genom att inte ta debatten med dem. Ofta är deras politik byggd på väldigt lös grund, på simpla floskler och de har sällan mycket att komma med. När de får stå för sig med flygblad direkt till väljare, bloggar och andra kanaler, så möts aldrig demokrater och antidemokrater i intellektuell kamp. Istället låtsas demokraterna om som om antidemokraterna inte fanns, vilket är ett stort problem. För även det antidemokraterna lyfter fram som lösningar verkligen sällan är något att hänga i julgranen, så är faktiskt många av de problem som antidemokraterna lyfter fram högst relevanta problem för väljarna. När en antidemokrat exempelvis på ett aggressivt sätt talar om bostadsbristen som orsakats av invandrarna/judarna/Riksbanken så kan mycket väl en väljare ryckas med i sin ilska emot detta eftersom bostadsbristen som sådan är ett problem. Antidemokrater spelar ofta på känslor och att inte bemöta dem på plats gör att deras motståndare framstår som fega i väljares ögon.

Oavsett om man anser att antidemokraterna förtjänar att få nå ut till folk eller inte, så gör de det. Frågan rent praktiskt är inte om man kan stoppa dem eller inte, utan huruvida propagandan skall bemötas eller inte. Inte ens det gamla Östtyskland klarade av att censurera motståndsrörelsen trots att Partiet hade en hel stat till sitt förfogande, att tilltro enskilda demokratiska partier en sådan mastodontuppgift är rent löjeväckande. Antingen kommer antidemokrater att få sprida sin propaganda parallellt med de demokratiska krafterna, eller så bryts deras argument ner.

Om de förbjuds, tar de till andra metoder
Det finns en direkt koppling mellan hur svårt antidemokratiska organisationer har att göra sig hörda, och hur mycket våld de använder. I Sverige har de tillåtits verka fritt, och våldet har varit minst sagt obefinltigt. I Storbritannien och Tyskland däremot har de bekämpats polisiärt, vilket har lett till att de bildat egna kampgrupper. Före detta Västtysklands förbud mot kommunistiska organisationer innebar inte frid och fröjd, utan var den orsakande faktorn bakom att RAF bildades och att de lockade till sig arga ungdomar som levde fan tillsammans med bankrånare och världsförbättrare. Man kan också se hur kommunisternas behandling av Ustasja i Kroatien ledde till att de bildade en internationell terrorgrupp som till och med gjorde väsen i Sverige (Miro Baresic).

Det var inte fri debatt som skapade terrorattentaten mot jugoslaviska ambassaden i Stockholm på 70-talet. Det var bristen på detsamma. Baresic var för övrigt en av Lasermannens idoler, de satt en tid på samma anstalt.

Att försöka motverka misshagliga grupper med förtryck, är som att svetsa fast locket på en tryckkokare. Till slut blir det en explosion.


En anekdot i detta sammanhang kan också vara att det parti i Sverige som mest gjort sig skyldigt till valfusk är det parti som längst suttit vid makten, nämligen Socialdemokraterna. Självklart kan inte ett helt parti dömas enbart efter hur enskilda idioter beter sig, men man ser här tyvärr ett exempel på att makt korrumperar.

http://intressant.se/intressant

Rädda tigrarna!

Tigrar håller på att bli utrotade för att det finns idioter som vill ha en tiger i sitt vardagsrum med mera. Tvjuvjägare beter sig som ett gäng satans as och skjuter tigrar för pengarnas skull. Kan de inte samla burkar eller nåt istället?

I Ryssland håller barn på med ett projekt där de försöker rädda den sibiriska tigern genom att rita teckningar. Jag tänker också rita en teckning, för jag tycker det är viktigt. Vill du också göra en insats?

Som Tigermamma eller Tigerpappa stöder du Kolmårdens insamling till förmån för de starkt utrotningshotade Sibiriska tigrarna med 30 kronor/månad via din mobilräkning. Du anmäler dig genom att sms:a ordet TIGER till nummer 72900.
I början av varje månad får du ett SMS till din mobil som drar 30 kr från din mobilräkning eller ditt kontantkort. Vill du endast ge en engångsgåva sms:ar du ordet KOLMÅRDEN till nummer 72900 så skänker du 50 kronor.

För lite mer än 300 kronor om året kan du hjälpa till. Till och med jag som har ont om pengar är beredd att betala detta. För den som har mer pengar än så går det bra att bli fadder hos WWF, då skänker man 100 kronor varje månad. Man kan också läsa rapporter om detta här.

Våldtäkterna beror inte på invandrarna!

I veckan publicerades en rapport om att Sverige toppar EU:s statistik på antal våldtäkter per capita. Förstås en mycket dyster läsning.

Men där det finns problem finns det också de som söker med ljus och lykta efter syndabockar. Att peka ut en syndabock är mycket bekvämare än att faktiskt försöka lösa problemet. För det ska utan omsvep erkännas, att våldtäkter är ett mycket svårtolkat fenomen för de allra flesta. Jag vet inte varför det finns folk som våldtar. För mig är det helt oförståeligt. Kan man inte förstå dess orsaker är det inte heller lätt att förstå hur problemet kan ryckas upp med rötterna.

Därför blir det attraktivt att försöka sig på att förstå problemet. Sverigedemokraterna gör ett försök i att hänvisa till invandrares annorlunda kultur. Man menar att problemet hänger samman med invandringen från Mellanöstern och Afrika.

Men då blir frågan: hur kan man vara så säker på det? Hur vet man att det är kultur det handlar om? Enbart för att det inte går att förklara med saker som arbetslöshet och fattigdom, betyder inte detta på något sätt att en alternativ förklaringsmodell skulle vara den rätta bara för det.

Om Nisse säger att pyramiderna byggdes av utomjordingar, och han uppenbarligen har fel, betyder det inte att Kalle har rätt när han säger att den byggdes av flodhästar. Det finns en logik i det. Däremot saknas helt logiska resonemang i Sverigedemokraternas förklaringsmodell.

Man ger inget svar på varför en annorlunda kulturell uppfostran skulle resultera i våldtäkter. Man säger bara att det gör det. Koppling mellan orsak och verkan saknas helt och hållet. Mycket klent som förklaring alltså. Att inte vilja lägga fram en bättre och mer genomtänkt förklaring är i sanning verkligen ett svek mot Sveriges kvinnor.

Det enda man uppnår är en ännu större rädsla för invandrare, just denna rädsla som Sd vill exploatera för att få röster och skattepengar till sina heltidspolitiker. Ett minst sagt cyniskt sätt att profitera på kvinnors rättmätiga rädsla för att bli våldtagna.

Den andra allvarliga slutsatsen i studien är att så få förövare fälls, och att åklagare och polis inte gör sitt jobb.
30 procent av alla utpekade förövare i studien togs inte ens in på förhör och ytterst få fall av våldtäkter i nära relationer lämnar utredningsbordet.

EU-studien drar sina egna slutsatser. Tidig sexualdebut, efterfester, hög alkoholkonsumtion, "fri sexualitet" och "rätt till ett sent nej" är vad forskarna anser ger fler våldtäkter.

Kanske ska förklaringen sökas på myndighetsnivå istället? Fall läggs ner, straffen är lindriga och våldtäkter är bara prioriterade när det handlar om ett överfall av en okänd person - vilket är ovanligt. Att hänvisa till ett slött rättsystem kanske är mer intressant än vilken hudfärg och ålder de skyldiga har? För till skillnad från de etniska förklaringarna, så är ju myndighetsutövningen någonting som faktiskt går att ändra på.

För ärligt talat, vilket är viktigast? Den kriminelles hudfärg eller huruvida den sätts dit?

knuff, Dn, SvD, SR

Linus på arbetslinjen

Förra veckan sökte jag ett jobb, det var en plats ledig. Idag ringer jag upp och frågar om jag kan få komma på intervju.

Svaret jag fick var att det redan kommit in 450 sökande till tjänsten. Till ett industrijobb som inte kräver någon utbildning.

Jag har också sökt jobb i en butik, som sommarvikare. Jag förklarade att arbetsgivaren inte behöver betala något eftersom de får nystartssubvention. Men svaret blev ändå nej - det finns helt enkelt inga arbetsuppgifter att göra.

Därför så kan man lugnt säga att arbetslösheten inte beror på de höga lönerna. Arbetsgivare tar ju inte ens emot gratis arbetskraft, så vad skulle det då spela för roll att det blev billigare?

http://intressant.se/intressant, DN,

Sd - ett missnöjesparti utan kraft

På Robstens blogg visas följande förenklade bild av Rosengård, som är typisk för Sverigedemokraters känslomässiga och förenklade sätt att argumentera:

För femte natten i rad är det upplopp och oroligheter i Rosengård. Våra dagstidningar verkar denna gång inte vara på hugget. Obekräftade uppgifter gör gällande att Jägersro brandkår vägrar släcka bränder i Rosengård om det inte föreligger fara för människor. En frilansjournalist blev i natt rånad på sin filmkamera, detta när han försökte dokumentera situationen i stadsdelen Rosengård.

Rosengård står som ett monument över den immigrations och integrationspolitik våra politiker har fört och fortfarande för. Allianspartierna har nu suttit i regeringsställning i över två år och någon förbättring har inte kunnat skönjas

(ett stavfel rättat, min anmärkning)

Det är just det här som är problemet. Rosengård står som ett monument över den misslyckade integrationspolitiken. Men vem är det som målar upp bilden, och hur bra stämmer den överens med verkligheten?

Mordor?

Till att börja med är problemen i Rosengård direkt orsakade av en klumpigt utformad migrationspolitik, ett direkt resultat av hur tråkiga flyktingförläggningarna är. Familjer flyttar till en stad där det finns bättre möjligheter att få arbete, träffa andra människor och leva ett normalt liv.

Borde då inte snarare Sveriges riksdag vara monumentet över den misslyckade politiken? Problemet är inte enbart kopplat till Rosengård som ett bostadsområde, utan Rosengård är bara ett symptom på en underliggande sjukdom - en klumpigt genomtänkt migrationspolitik som de etablerade politikerna inte riktigt vågar granska på ett självkritiskt sätt eftersom frågan är så känslig.

I detta debattvakuum stiger Sd fram, som en spelare som vågar prata om problemen. Sd framgångar ska inte ses så mycket som ett resultat av deras egen briljans och problemlösningsförmåga, som att de har monopolet på att våga prata om problemet. I sig ett stort underbetyg för de övriga partierna. Men också för Sd - ett parti som saknar lösningar och egentligen saknar insikt om orsakerna.

Det är en extremt liten minoritet av ungdomarna som ägnar sig åt anlagda bränder i Rosengård, ett område där det är ont om fritidsgårdar och där många känner klen framtidstro. Trots den utsatthet och den marginalisering som präglar det svenska samhällets inställning till detta område (och andra) så sköter sig en mycket stor majoritet av ungdomarna trots den sociala och ekonomiska framtid de har - eller rättare sagt inte har.

Rosengård?

De som ägnar sig åt skadegörelsen är personer som naturligtvis är rysligt fel ute, där ska inga ursäkter göras hur ont det än är om fritidsgårdar och hur hög arbetslösheten än är. Men Sd låter denna klick av marodörer prägla ett helt kollektiv av blattar och förstärker därmed, medvetet eller omedvetet, bilden av blatten som någon ociviliserad barbar som springer runt med kniv i munnen och förstör.

Därav kommer Robstens kommentar om Rosengård som ett monument över misslyckandet - behovet av en enkel symbolik som kniper röster (och partistöd ner i Sd-topparnas fickor från skattebetalarna). Rosengård är en tickande bomb, men frågan är - varför finns krutet? Och hjälper det om man tänder på stubinen? Kan det rentav vara så att den stigmatiserande propagandan om "misslyckande" blir en bensin som förstärker ungdomarnas självbild som misslyckade blattar som inte resten av samhället vill ha? Vore det kanske inte i slutänden mer lyckat att faktiskt prata om hur dagens misslyckande kan vändas till en triumf?

En annan bild av Rosengård

För inte ens Robsten kan väl tro att de problem som finns i Rosengård idag och har funnits i många andra förortsområden i flera år skulle försvinna enkom för att man lägger om dagens migrationspolitik? En sådan politik skulle på sin höjd stoppa inflödet av nya blattar, men skulle på noll och intet sätt lösa de problem som redan finns idag i samhället hos både blattar och svennar. Nämligen en stor och dessutom växande omfördelning av resuserna från de fattiga till de rika. Ett stort grundproblem som Sd bara i måttlig omfattning är intresserade av att lösa, eftersom dess orsaker inte med enkelhet enbart kan förklaras med invandringen.

Sd må visserligen fungera som en pysventil för människors ilska över ett allt mer illa fungerande samhälle - och att allt fler i ren desperation vänder sig till Sd får man tyvärr ha en rätt stor förståelse för. Men Sd sätter allt för stor tilltro till att invandringen är roten till alla problem, vilket är en kraftigt förenklad bild av verkligheten - även om den till viss del kan ha bäring på verkligheten. Bäring i så mån att en ogenomtänkt invandringspolitik förstås skapar problem på samma sätt som en korkad utbildningspolitik eller en dum industripolitik.

Men om Sd fungerar hjälpligt som en säkerhetsventil för människors legitima missnöje, fungerar Sd lika dåligt som ett verktyg att faktiskt lösa problemen.

http://intressant.se/intressant, DN

Fildelningen fortsätter

Till min stora glädje så kan jag nu se att fildelandet fortsätter som vanligt. EU hade haft ett förslag om att alla internetleverantörer (som Telia, Tele2, Bolina med flera) skulle filtrera all trafik och censurera bort sånt som företag inte gillar. Exempelvis skulle Hollywood eller Microsoft kunna skriva ett avtal med Telia som säger att man ska stänga av alla Teliakunder som kopierar Spindelmannenfilmer till sin granne. Det här är en utveckling som påminner om hur Google började samarbeta med kinesiska regeringen om att censurera massmordet på himmelska fridens torg.

Inte i meningen att den förbjudna informationen är politisk känslig i det här fallet, men vem vet hur lagen kan användas i händerna på fel makthavare? Vad historien lär oss är att makt korrumperar och att absolut makt ger oinskränkt korruption (titta bara på Iran). Däremot finns en stor likhet i sammanblandningen mellan maktintressen och företag som tillhandahåller internettjänster.

Och då kan man ju fråga sig: är min nedladdning hos Telia en angelägenhet för exempelvis BBC, Israeliskt ägda filmbolag eller någon annan? Rimligtvis så ska jag få ladda ner vad jag vill hos Telia så länge jag betalar räkningen. Elbolagen ställer ju knappast krav på att jag inte använder strömmen till att göra hembränt i källaren med.

Nedröstandet av telekompaketet i EU-parlamentet innebär att det även fortsättnigsvis är myndigheterna och inte företagen som ska besluta vad vi får och inte får ladda ner. I en mening är det positivt att inte företag kan gå in och korslänka till varandra på konsumenternas bekostnad. Men i en annan mening är det fortfarande oroande att myndigheterna behåller sådan kontroll över våran privata nättrafik. FRA-lagen klubbades igenom utan någon öppen debatt och utan att regeringen hade deklarerat sin hållning tydligt i valet 2006. Ändå innebär lagen att vår e-post till en vän i utlandet kan läsas.

I Frankrike har till och med presidenten genomdrivit en lag som säger att folk som laddat ner upphovsrättsskyddat material ska kunna stängas av från Internet. Det innebär att många ungdomar helt och hållet förlorar sina möjligheter att skicka e-post och läsa om vad som händer i samhället. Det är inte en lagstiftning för ett fritt folk utan för ett kontrollsamhälle där politikerna ser folket som undersåtar.

All offentlig makt i Sverige ska utgå från folket. I det här fallet verkar regeringen blanda ihop folkviljan och folkstyret med att de fått en majoritet av rösterna. Det här är ett allvarligt maktmissbruk. Man har stiftat en lag med en metod som bryter mot grundlagen. Alltså är det moraliskt legitimt att fildela.

Mandaten i Sverige är alltid till låns och de ska förvaltas ödmjukt. Politikerna är inte valda för att sitta och driva egna agendor och öka sin makt med folket som någon slags viljelös hejaklack. Nej, politikernas enda uppgift är att representera folket, och det kan de enbart göra genom att lyssna och tala om vad de tänker göra när de får makten. I fallet med FRA-lagen hade man varken talat om i förväg eller lyssnat av opinionen.

FRA- och IPRED-lagarna är inte bara tydliga exempel på hur Internet allt mer skräddarsys av starka maktintressen som beskär våran rätt till att skicka och ladda ner vad vi vill. De är också symptom på en klyfta mellan de som väljer vart fjärde år och de valda som sitter och styr mellan valen. Tack vare partipiskor så har maktdelningen mellan parlament och regering satts ur spel rätt så rejält. Partierna kontrollerar vallistorna och den riksdagsman som går emot sin regering av hänsyn till folket kan räkna kallt med att aldrig kunna sitta i riksdagen igen.

Varför? Jo därför att denna har lyssnat mer till folket än regeringen när en klyfta mellan dessa uppstod. Precis det som en folkvald person ska göra, och uppbär fet lön för dessutom.

Så här var det aldrig menat att demokratin skulle fungera. Däremot är det glädjande att de svenska representanterna- efter mycket påstötning - valde att lyssna på folket. Det ska vi vara glada för, men vi ska också komma ihåg att det snart är val. Innan förra valet uttalade sig partierna oftast rätt positivt om fildelning, men efter valet valde de stora partierna att sälja ut frågan till lobbyister från film- och musikbranschen. En röst på Piratpartiet är en röst på ett parti som inte kompromissar eftersom Pp bara driver ett fåtal frågor kring demokrati och integritet. De andra skiter i dessa frågor - men Pp kan då skita i de andra frågorna eftersom demokratin är viktigare än alla enskilda sakfrågor tillsammans.

Knuff, SvD, DN, AB

Hedersförtryck angår oss alla

Internet är bra, med hjälp av Internet kan man sprida mycket uppmärksamhet kring olika samhällsproblem utan att vara beroende av trögfattade politiker och ekonomiskt styrda massmediala oligopol. Med hjälp av Internet finns möjligheten att föra debatten lika för alla, Internet är en frihet för folket och ett hot mot eliten. Det är sannerligen inte en slump att just regeringar som Kinas och Irans försöker reglera undersåtarnas tillgång till Internet.

Men det är inte bara regimer och storföretag som måste ifrågasättas via Internet, utan även gammelmodiga familjer. Detta gör Massi Fritz och Sara Mohammed här på Youtube (del 2 här). I dagens Sverige, världens modernaste land enligt Fredrik Lindström, finns det familjer där man på olika sätt försöker förtrycka olika familjemedlemmar. Det mest uppmärksammade handlar om flickor som blir utkastade från balkonger eller skjuts av släktingar, när de väljer en partner som inte har familjens godkännande. Men problemet är mer omfattande än så, det finns också ett utbrett kontrollbehov kring pojkarna som är större än vad man kanske tror.

Dels förekommer det att pojkar som har en förväntning på att giftas bort kan utsättas för samma typ av hot och i värsta fall våld som Fadime Sahindal och Pela Atroshi utsattes för. Ett exempel på det är Abbas Rezaii, mördad 2005. Men förutom krav på giftermål drabbas även homosexuella pojkar och unga män av en förväntning på att en man ska vara heterosexuell för att bevara familjens heder. En ytterligare form av hedersvåld är när familjen tvingar en av pojkarna att utöva olika former av förtryck mot sina systrar, även mot sin vilja. Det är mer komplicerat att tala om förtryck i det här fallet, eftersom pojken får en dubbel roll, både som förtryckare mot sin syster, men också som förtryckt uppifrån av föräldrar och släkt. I vissa fall tvingas även äldre män till denna typ av förtryckarroll.

En högst personlig upplevelse (som inte ska dra alla över samma kam på något sätt) är att en invandrarman som jag kände privat stolt berättade att hans son kontrollerade hans egen exfru, som minsann inbillade sig att Sverige var ett kvinnoland. Ett problem med den här typen av iakttagelser är att de bottnar i det faktum att hedersrelaterat våld och förtryck är mycket vanligare i Mellanöstern än det är i Sverige. Det kan alltså lätt tas som intäkt för rasistiska grupper som vill stämpla "die mörke" som barbariska och kollektivt efterblivna. Detta i sin tur gör att många som egentligen tycker hedersförtryck är fel håller käften, eftersom de är så otroligt skitnödiga och rädda att bli kallade rasister.

Med hedersvåldet är inte etniskt i sig. En del invandrarfamiljer utövar alls inget hedersvåld, och det har även förekommit fall där svenskar har gjort det (även om det ska sägas att det inte är särskilt vanligt). Hedersvåld handlar om en form av klantänkande, som i sin tur bygger upp sina värderingar på klara och tydliga könsroller - en könssegregering som är så bekväm för svenskar att lägga på invandrare när den egentligen finns även bland många svenskar själva fast i en annan form.

Jag säger inte att svenska pappor brukar hysta ut dottern från balkongen ifall hon har blivit av med oskulden. Att blunda för den överrepresentation som faktiskt finns bland invandrare och totalt blåneka till vad alla ändå vet, skulle bara gynna Sverigedemokraterna eller andra rasistiska krafter som säger att man inte får debattera problemet. Men jag anser att man måste skåda bortom den svartvita bilden av svenskar som upplysta och invandrare som dunkla till både sinne och hudfärg.

Det finns tyvärr en utbredd uppfattning bland svenska män om att kvinnor som är sexuellt offensiva stämplas som horor. En svensk kompis sa en gång att en tjej i gymnasiet var en hora. Varför då? frågade jag.
"Jo, för hon går runt och säger hej till alla möjliga killar och flörtar som fan..."

En typisk sammanfattning av hora-och-madonnakomplexet kan sammanfattas som följande. En man anser sig som en hingst ju fler kvinnor som han sätter på. Men när en kvinna säger ja till hans sexuella inviter så är hon en hora. En man går alltså runt och vill ha sex från kvinnor, men sen när han får det, så betraktar han det som något negativt (för kvinnans del).

Jag har haft nöjet att debattera invandrings- och integrationsfrågor mycket på Flashback, där många ungdomar sitter. Till min stora förvåning så var det många av de som gapade om "svenskhet" som ansåg att svenska kvinnor var horor för att de låg med invandrare. De ansåg att kvinnans stolthet minskade genom sexuell aktivitet med "fel" människor. I princip samma typ av tänkande som finns hos vissa invandrarmän som dessa "ungsvenskar" ser som främmande element i det svenska samhället. Det är både tragiskt och komiskt på samma gång, men mest av allt tragiskt. Öppenheten kring sex i Sverige är unik, och är det något som är svenskt som man ska slå vakt om så är det detta.

Istället för att kämpa för att invandrarkvinnor skulle få samma friheter som svenska kvinnor, ville dessa "nationella" tvinga på svenska kvinnor samma kyskhetsnormer som förtrycker många invandrarkvinnor. Många debattörer såg det som något negativt med att få konkurrens på köttmarknaden av män från Mellanöstern, istället för att se möjligheten i att utsätta svenska kvinnor för likadan konkurrens från invandrarkvinnor.

Visst, på ett sätt kan jag förstå hur en del svenska heterosexuella män reagerar inför konkurrensen. Många män från Mellanöstern är stiliga, charmiga och skämtsamma. Det vet jag själv eftersom jag själv haft flera kompisar med sån bakgrund (mest från Iran och Pakistan). Att vara heterosexuell borde rimligen innebära att man i någon slags mening ser det som ett hot på köttmarknaden (men jag spekulerar bara nu eftersom jag inte är hetero själv). Problemet är, återigen, inte att invandrarmän kan träffa svenska kvinnor. Detta är ju egentligen bara någonting positivt, jag skulle hellre vilja att min syster träffade en vettig invandrare än ett svenskt white trash som är allmänt störd. Jag tycker man ska se kärlek och sex som en sak mellan två individer, inte två raser.

Som kuriosa kan jag nämna att jag jobbade på en kvinnlig arbetsplats, där vi hade två invandrartjejer. En svensk tjej som också jobbade där störde sig enormt på "svartskallarna", och när jag frågade varför var hennes svar: "de snackar så mycket skit tror jag". Med betoning på tror, märk väl, för något vetande var det aldrig frågan om.

Problemet är att det istället är svårt för svenska heterosexuella män att träffa invandrarkvinnor (och vice versa), och det är vad man borde ta uti med istället för att racka ner på svenska kvinnor för att de vill umgås med en man de gillar oavsett hans hudfärg. Här känner jag också en viss misstänksamhet emot svenska feminister. De har i flera år kämpat för sina egna rättigheter och möjligheter till både särbeskattning och inkvotering i styrelser. Men deras invandrade medsystrars behov har de helt enkelt blundat för. Kanske beror det på en enorm konflikträdsla och skitnödigheten inför att någon ska dra fram rasiststämpeln. Ja hu vad farligt att någon annan inte gillar vad du säger, va? Kanske beror det på att den snedvridna köttmarknaden gör deras sexliv bättre - på bekostnad av svenska män och invandrarkvinnor. Varför ska Lotta, 43 år och chef på Socialförvaltningen, bry sig om Aishas familj som bestämmer över hennes sexualitet så länge Lotta själv får mörk stock? Men jag tror inte främst det är där man ska söka förklaringarna, utan det här är ett klassrelaterat problem.

De svenska, vita feministerna bor i helt andra stadsdelar än invandrarkvinnorna, de jobbar på kontor till skillnad från invandrarkvinnor som oftast är hemmafruar eller städar och tar hand om gamla och sjuka för en mager lön. Visst, Sara Mohammed och Massi Fritz är två välutbildade invandrarfeminister som tar tag i problemet, men de är ganska unika för svensk feminism. Svensk feminism har handlat om svenska kvinnors frigörelse, och inte sällan har det varit en rörelse som dominerats av priviligerade kvinnor. Jag säger inte härmed att feminismen helt skulle sakna legitimitet för det. Feminister bedrev förr i tiden en högst konkret kamp för fattiga kvinnors förbättrade villkor, men idag tycker jag att feminismen mest handlar om att få toppjobb på grund av sitt kön, inte om att slippa bli förtryckt inom skityrken just på grund av sitt kön.

Emellertid bör inte hedersförtrycket ses som en kvinnofråga, eller en fråga om köttmarknaden, utan en fråga om var och ens rätt till frihet oberoende av familjens idiotiska nycker. Barns, mäns och kvinnors frihet är en långt mycket viktigare sak att stå upp för än några senildementa och gråtmilda vanföreställningar om att familjen skulle vara helig. Familjen är inte helig, den är inte heligare än en fotbollsklubb. Så länge man trivs så kan man umgås, men om någon i klubben jävlas och ska leka tyrann så är det en skitklubb om ingen säger stopp.

Praktisk fråga:
Om man vill engagera sig emot hedersförtryck här i Malmö, vart vänder man sig då?
Någon som vet?

http://intressant.se/intressant

Rättssystemet jagar ungdomar men daltar med pedofiler

I en artikel från Aftonbladet får en vanlig läsare komma till tals, och säger något som är så bra att det tål att upprepas:

– Helt otroligt hårt straff. Helt sjukt att de straffas enormt mycket hårdare än våldtäktsmän och pedofiler! Känns inte som att brottet står i proportion till straffet, skriver signaturen Pelleban.

Det här ett tydligt tecken på korrupta tendenser inom rättssystemet, en domarkår som inte lyssnar till det folk som de är utsedda att företräde i rätten. Det finns något som heter rättskänsla, alltså känsla för vad som är rätt och fel. Men det verkar tingsrätten helt sakna i många fall.

Pedofiler som mördar barn behandlas mildare än barnvänliga pirater på nätet. Rättssystemet har inget med verklig rättvisa att göra.

Vem minns inte alla pedofiler som fick mycket mildare straff än vad vi tyckte att de förtjänade? De som ligger bakom the Pirate bay får betala 30 miljoner kronor, men Anders Eklund behövde inte pynta ens en miljon trots att han var en djävulsk brottsling som både hade mördat och våldtagit ett litet barn! Är detta rättvisa?!?

Vem minns inte alla sjuka scenarion med domare som frågat våldtagna flickor om hur de var klädda i samband med våldtäkten? Vilken relevans har det i ett modernt samhälle? Ingen alls, i ett modernt samhälle ska en kvinna för fan kunna springa omkring naken utan att behöva vara rädd för att bli våldtagen. Tyvärr är vi inte där än, det är jag medveten om, men egentligen är det ett fullt rimligt krav. Detta är tyvärr inte domstolarnas uppfattning.

Inte heller är det domstolarnas uppfattning att man ska få dela med sig av det som man har laddat ner, trots att det bara är fler och fler ungdomar som använder detta tekniska medium för att dryga ut sina små inkomster.

Här ser vi en tydlig konflikt mellan det moderna och det föråldrade, en kamp mellan det nya som är på väg upp och det gamla som desperat försöker behålla en ordning som sedan länge har sprungit dem förbi. Däremot skulle jag inte säga att det är en generationsfråga - man kan vara ung i sinnet även om man är gammal till klockan. Det är inte bara ungdomar som laddar ner utan även allt fler medelålders och till med pensionärer använder det här som ett billigt sätt att få underhållning på. Men det vill alltså ett gäng gammelmodiga tråkmånsar sätta stopp för.

Nej, det är dags att kasta ut de unkna makthavare som tror sig ha rätt enbart i egenskap av att de är makthavare. I en demokrati är alltid mandatet till låns, det gäller inte bara politiker utan även domare. Domarna har ett ansvar på sig att döma på ett sätt som folket tycker är rättvist, annars kommer folk tappa respekten för lagen även på andra områden. Särskilt när samma domare ger milda eller inga straff åt pedofiler och våldtäktsmän.

Nu får det vara nog med föråldrade värderingar, in med moderna värderingar istället! Upphovsrätten skapades för 300 år sedan när Gutenberg tryckte bibeln. Den lagen har både samlat damm och mossa, och för länge sedan passerat sitt bäst-föredatum. Nu är det nya tider!!!

Stora och mäktiga, men dåligt anpassade till den tid som kom. Dinsosaurierna dog ut, och det kommer den digitala äganderätten också att göra.

http://intressant.se/intressant

Andra bloggare om piratdomen:
Opassande, Rick Falkvinge, Jonas Morian

Vänstern borde ta ställning för fildelning

Tron på kollektiva lösningar har varit en av de saker som skiljer vänstern från höger. Och fildelning är en typisk kollektiv lösning på problemet med begränsade resurser. Genom att fildela med varandra så slipper vi gå till en butik och köpa våran musik och våra datorspel. På så sätt sparar vi pengar, själv brukar jag i min tur ge lite till uteliggarna. Man kan säga att fildelning är en form av aktiv omfördelningspolitik. Fildelning innebär att vi gemensamt underkänner kapitalisternas rätt till något som någon redan har köpt av dem. Men - fildelning handlar inte bara om det.

Haha, den här gillar jag! Men fildelning innebär faktiskt inte en enpartistat. Så fortsätt du fildela. ;-)

Att avskaffa patent handlar om att få utvecklingen att gå framåt. Istället för att ett företag ska få ensamrätt på att tillverka och forska fram förbättringar så ska alla få hjälpas åt. Att använda tekniken i människans tjänst är en klart progressiv ståndpunkt, och även här borde vänstern ta klar ställning för fildelning.

Sist men inte minst så skördar patenten liv i svälthärdar. Tack vare dyra patent så höjs priset på mediciner som annars skulle kunna säljas mycket billigare till sjukhus i fattiga länder. Förbudet mot fri information gör att AIDS sprids och att människor dör. Något som i sin tur leder till att fattiga människor skaffar ännu fler barn för att de ska få en "pension" ifall de tror att några av barnen ska dö. Fildelning och fri information skulle alltså stoppa befolkningsexplosionen i tredje världen.

För när människor inte är rädda för att barnen ska dö och lämna dem försörjningslösa på ålderns höst så skaffar de inte barn i lika stor utsträckning.

Fildelning är solidaritet, kollektivism, omfördelning och en stark tro på möjligheten att utrota fattigdomen genom att bekämpa de som gör sig själva rika på den. Vänstern borde ta ställning för fri fildelning och fri information - vilket redan flera vänsterregeringar i världen gjort.

http://intressant.se/intressant

Ett beställningsverk från Hollywood

Idag föll domen mot the Pirate bay, en dom som innebär att det blir olagligt att hyra ut sin dator. För det var vad Per E Samuelsson blev fälld för - trots att han inte ens visste vad som försiggick på hans uthyrda dator. Även presstalesmannen Peter Sunde som företrätt the Parate bay blir fälld för så kallad medhjälp, hans brott var att han sa vad han tyckte om piratkopiering (!).

Ett kortare referat av domen ges på SvD av de åtalades försvarsadvokater.

Domens motivering var att Samuelsson ansågs skyldig för att det hade förekommit fildelning på hans datorer som han hade hyrt ut. Men är det ett brott att någon använder dina redskap för at begå ett brott (som egentligen inte borde vara ett brott, ska återkomma till det).

Vi kan ta ett exempel med en person som äger ett hus, där några hyresgäster sitter och tillverkar en giftgas som de tänker förgifta hela staden med. Är det de som tillverkar giftgasen som ska betraktas som brottslingar, eller är det den som äger huset?

Vad låter rimligt? Inte kan jag se hur markägaren är den skyldige i det här fallet. på något sätt.

Men låt oss gå mer mot verkligheten, för det som har pågått på den här datorn är knappast tillverkning av några domedagsvapen, det här handlar om att folk har gett bort saker till varandra. Hela den här domen är alltså fullt jämförbar med att en markägare blir anmäld och fälld av Walt Disney för att några barn har ritat kort med påskkycklingar. I ett samhälle där den privata äganderätten kränker folket så är det lagen som utgör själva brottet, inte de som begår vad som (sjukt nog) klassas som ett brott.

Ska polisen jaga barn som ritar påskkort ifall Disney tar patent på dem också?

För hur kan det vara ett brott att ge bort en bild till sin vän, att dela med sig av en låt som man har hört eller att sitta och spela dataspel tillsammans?

Det är tydligt att det inte är rättvisa som styr det här domstolsutlåtandet, utan precis det motsatta. Det här är inte en folkets dom över förbrytare, det är en förbrytarnas dom mot ett helt folk!

Lagar har stiftats för att göra solidariteten kriminell. Giriga bolagsdirektörer med enorma vinstmotiv jagar fattiga ungdomar som försöker roa sig på ett billigt sätt. Bolagen försöker att äga något som inte kan ägas, för att kunna tjäna pengar på det. Vi har redan sett hur olika företag tar betalt för kranvattnet i vissa svenska städer, är det den utvecklingen vi vill ha? Är det det vi har bett om? Nu har mediakapitalisterna gått ännu ett steg framåt, med politikernas goda minne, och försökt lägga ett monopol på saker som inte ens tillhör dem.

Försvarsadvokaten ger sin analys av sammanblandningen mellan regeringen och företagen:

Han tror att rätten har påverkats av det starka trycket från upphovsrättsindustrin att fälla de åtalade. Inte medvetet, men på ett omedvetet plan.

– För mig är det självklart att de har tagit intryck av den lobbyverksamhet som makten, etablissemanget och kapitalet bedrivit på ett väldigt intensivt sätt. Det är ett uttryck för att när makten talar så lyssnar samhället, och det har vi sett tidigare, säger Samuelson och kallar domen "för en dom mot tekniken".

Vad är nästa steg? Ska vi snart få se ett företag som privatiserar luften som vi andas också? Ja, det beror mycket på dig och mig. Ett första steg till att stoppa denna utveckling är att rösta på Piratpartiet i EU-valet i sommar. De sittande politikerna har visat att de är mer intresserade av att lyssna till Hollywood än sitt eget folk. I en demokrati är alltid mandatet till låns - när det missbrukas så ska det dras tillbaka av folket.

Sverige har varit en bastion av frihet för hela världens fildelare. Några av eldsjälarna bakom the Pirate bay har nu tvingats i exil från Bodströmssamhället, Myndighetssverige när det är som värst. Vilket Sverige är det vi ska visa upp för våra bröder och systrar i resten av världen? Ett fegt och hunsat folk som rättar sig efter fåtalets dårskap, eller ett modigt och demokratiskt folk som inspirerar till frihetskamp i världen om?

Som sagt, det är val i sommar och Du kan påverka!

http://intressant.se/intressant

Länkar till tidningsartiklar från DN, SvD, Ex, AB, Metro