torsdag 14 januari 2010

Spriten, fetman och porren

Det är vad jag tänker på när jag ser danska gladporfilmer från 70-talet. Förutom den tyskaspråkiga klassikern Utan trosor i Tyrolen, så såg jag även Motorvej på sengekanten. En mycket rolig film som handlar om en tjänsteman från danska trafikministeriet som måste knulla en hel by där kvinnorna bestämmer. För att få dem att skriva på papprena så sätter han på dom en efter en, och den som vill ha mest stock är förstås kommunalrådet - en kvinna som inte har legat med sin egen gubbe på sju år.


Rent spontant slås jag av hur märklig kritiken av porren är. Det talas om kvinnoförtryck och exploatering, men man missar ju det allra viktigaste - manusen till porrfilmerna är ju helt orealistiska! Exempelvis varför är ett par gifta i flera år om de inte har sex med varandra. Man kan ha sex med varandra utan att gifta sig, men det finns väl ingen poäng med att gifta sig utan att ha sex? Skulle man ändå hamna i ett sånt äktenskap vore det lika gott att skilja sig, för ett äktenskap utan rejäla knull är ju som en finlandsfärja utan passagerare.

Nu menar jag inte att jag gillar all porr, personligen tycker jag inte om filmer där man bajsar på varandra och slåss. Meningen med sex är ju att det ska vara skönt, inte att man ska få en bajskorv i munnen eller en blåtira. Vissa tänder ju på detta också, men jag har lite svårt att inse varför.

Varför tycker jag då att dåliga manus är ett större problem än exempelvis kvinnoförtryck och exploatering? Ja, till att börja med så anser jag ju att ordet kvinnoförtryck är kraftigt överskattat inom porrbranschen - kvinnor har faktiskt högre timlön inom den branschen än vad män har. De flesta porrfilmer som görs i Sverige är amatörporrisar och de som gör dessa gör de som en hobbyverksamhet, utan att vara ekonomiskt beroende av dessa. I de fall som folk ändå skulle vara beroende av pengarna - vore det då bättre att förbjuda dem att tjäna pengar? För det är ju det som blir konsekvensen av att vara mot porr.

För att göra porrfilmerna mer autentiska tycker jag att man borde börja regissera miljöer där spontana samlag faktiskt kan ske. Det är inte på en by i landet där folk springer omkring nakna och är sexuellt frustrerade, som man kan hitta en sexpartner. Sannolikt sker istället såna spontana möten på fyllefester, finlandsfärjor eller liknande. En slags pornografi som bygger på social pornografi, om nu den lingvistiska dubbelvikningen tillåtes.

Det är bland överviktiga människor med sprit i kroppen och utanför den normala sociala kontrollen som de bästa förhållandena finns för spontan och kanske även lite lagom pervers sexlek. Detta är ett mycket bra underlag för porrfilmer, eftersom de är baserade på verkligheten. Folk som är både sexuellt frustrerade, samtidigt som spärrarna saknas. Självklart är det tabu att tala om detta: överviktighet, rasism i sängkammaren, hur gör folk som sitter i rullstol? Men det är bättre att visa upp den här typen av sexuella relationer och akter än att presentera en idealiserad bild av samlag med stora vakuumpumpade kukar och sminkade, slätrakade fittor. Självklart baserar jag detta på mina fördomar, men vem har inte fördomar? Jag erkänner det i alla fall.

Filmen Torsk på Tallin var väldigt bra på många sätt, men den borde ha innehållit fler ingående sexscener. Kanske ett projekt för några amatörare? Jag tror att man skulle kunna påverka kulturen i en väldigt positiv riktning om man gjorde realistporr.


pingat

fredag 1 januari 2010

Ayatollornas polisbil kör över demonstranter - klipp från Youtube

Här är ett Youtubeklipp som visar hur iranska polisbilar kör över en demonstrant. Detta ägde (enligt min flickvän) rum den 27 december 2009 på gatan Valiasr i Teheran.

Folket börjar tröttna på Ahmadinejad och hans styre, i takt med det så ökar också förtrycket. Efter en serie av valfusk och ökat förtryck så bryr sig vissa inte ens om att de kan dö för att stå upp för demokratin. Det tycker jag är modigt!

Min flickväns farbror berättade för henne igår att många i Iran tror att regimen kommer att falla snart. Regimen börjar bli desperat. Den som lever får se.

Länk DN